Jobb!
Jag skriver i stort sett aldrig om mitt jobb dels för att det inte känns professionellt och dels för att jag har tystnadsplikt men idag är en dag då jag känner mig frustrerad. Jag trivs så bra med mina kollegor och min chef men vårat apotek är så hårt belastat med så mycket kunder att det inte räcker hur hårt man jobbar. Vi skippar kafferaster och ibland drar vi t o m ner på lunchen eller drar på lunchen i hopp om att kön ska minska. Men det räcker inte. Idag var det så mycket klagomål på att det gick sakta och kön var så lång och det var inte roligt att jobba när man kämpar på och så många klagade och ingen ide´ att lägga tid på att gå in i någon diskussion för det skulle bara ta mer tid. Men idag flöt det dessutom inte på med kunderna och för att jag ska göra mitt jobb korrekt måste jag kontrollera med förskrivare ibland för annars kan jag riskera att förlora min legitimation om jag expedierar ett felaktigt recept och säkerheten är väl viktigare än kötiden? Det är så många moment att gå igenom när man expedierar ett recept så det är inte samma sak att gå till apoteket som att handla på ICA utan det tar tid på apoteket. Dessutom så har datasystemet krånglat förra veckan så lagret stämmer fortfarande inte och två backar kom inte idag och såklart var det backar med rester i. De manuella recepten som fortfarande förekommer tar så mkt tid och de hoppas jag försvinner snart. Jag kan ge ett expempel då datorn låste ett recept som min kollega skulle få igenom och vi var tvungen att lösa det direkt för att kunden skulle få med sig sina läkemedel hem så vi stod och diskuterade en stund, ca 1-2 minuter hur vi skulle lösa det. Sedan hörde jag när min kollega tryckte fram nästa kund att kunden säger "nu är kafferasten slut" Då är det svårt att hålla käften utan man vill säga något spydigt tillbaka eller önskar att vissa nötter skulle få en smäll på käften. Tur att vi kollegor kämpar på och kan beklaga oss för varandra. Hade det inte varit så, då hade jag garanterat sökt ett annat jobb. Som tur är är det inte så extremt högt kundtryck varje dag på apoteket utan det är ofta på tisdagar, runt löning, jultider, påsken och under semestern.
Jag tror helt enkelt att många kunder inte förstår vad vi sysslar med på apoteket. Ibland känner jag att jag skulle vilja hålla en föreläsning hur man expedierar att recept så folk begriper varför det tar tid. Jag förstår kunderna också att det är drygt att köa så länge och många är sjuka men det jag vill få fram är att det inte bara är synd om dem utan det är kämpigt för oss också med den stressen och man försöker skynda sig så gott man kan men ändå ha en balansgång att inte vara för snabb så vi missar recept med felaktigheter och vi gör så gott vi kan hela tiden. Imorgon hoppas vi på en bättre dag.
Pappa har fått tillbaka sin telefon så här är en bild efter tävlingen utanför Eivor och Clerence hus i Trollhättan.
Kommentarer
Trackback
